måndag 28 september 2009
Upp som en sol...
och ner som en pannkaka. Trodde att jag var stabilare än jag var men ack vad jag bedrog mig. Det gör ondare att landa numera. Om jag någon gång kan försöka att lyssna på min kropp. Jag är inte så stark som jag tror eller som jag en gång var. Det är ett kaos i min kropp igen och igen och igen. Men jag kommer tillbaka det tar bara lite längre tid än jag vill... Ha det gott. Kram L
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu är det du som tar time out på riktigt. Så här kan du inte hålla på. Du måste stänga igen alla måstedörrar som står och drar energi från dig. Hårda, men välmenta råd!!!
Kläm o tafs o känn o slafs
Från grannen som inte tycker det är särskilt kul att se en ledsen Linda!
Ja Linda vad säger man. Lyssna på dig kropp när den säger ifrån och som föregående talare så håller jag fullständigt med! Stanna upp och sköt om dig själv innan Linda kroppen tar helt slut.
//Cissi
Skicka en kommentar